Många har nog hört om besvär som svettningar, värmevallningar eller sömnproblem i samband med klimakteriet. Men har du koll på varför symtomen uppstår? Här går vi igenom klimakteriet steg för steg och förklarar vad som händer i kroppen.

En kvinna föds med miljontals omogna ägg i äggstockarna. Runt dem finns celler och äggblåsor som bildar hormoner, till exempel östrogen. Äggblåsorna mognar i samband med puberteten, vilket resulterar i kroppens första ägglossning och mensblödning. Detta är sedan återkommande under vuxenlivet – fram till att äggblåsorna börjar ta slut. Då försämras östrogenproduktionen och både ägglossningarna samt menstruationerna blir allt mer oregelbundna.

Sista mensen (menopaus)

Den allra sista mensen heter menopausen. Mensblödningarna slutar sällan abrupt eller obemärkt, utan mensen blir för det mesta först oregelbunden och kommer allt mer sporadiskt. Samma sak gäller också för östrogenbildningen i äggblåsorna, som inte avtar inte direkt utan minskar successivt. Det gör att kroppen fortsätter att producera östrogen även efter den sista mensblödningen.

I snitt brukar äggblåsorna ta slut fem år efter menopausen och under den tiden går kroppens produktion av östrogen ner gradvis. Det är först när alla äggblåsor i äggstockarna är slut som kroppen får en permanent låg nivå av östrogen. Många kvinnor upplever mer och tydligare symtom på klimakteriebesvär vid och efter sin sista mens. Här kan du läsa mer om vad som kan göras åt vanliga klimakteriebesvär som vallningar och kraftiga svettningar.

Förklimakteriet (preklimakteriet)

Perioden innan menopausen kallas för förklimakteriet eller preklimakteriet. Det syftar till tiden innan den sista mensen och innebär i de flesta fall oregelbundna mensblödningar. Oregelbunden mens kan både betyda att man blöder mer och längre, eller att mensen först kommer oftare och därefter med allt längre mellanrum.

Hur länge man är i förklimakteriet kan variera mycket från person till person, men det är vanligt att ha oregelbunden mens i tre till fyra år innan mensen upphör helt och menopausen infaller. Tidsperioden efter menopausen kallas ibland för postklimakteriet.

När börjar klimakteriet?

När klimakteriet börjar och vid vilken ålder man får sin sista mens kan variera. Den genomsnittliga åldern är 51 år, och mest vanligt är att mensen upphör när man befinner sig i åldersspannet mellan 40–57 år. För personer som röker inträffar det i genomsnitt två år tidigare än hos icke-rökare. Om du är i den åldern och det har gått sex månader sedan din senaste blödning har du troligtvis haft din sista mens. Man brukar säga att man kan vara helt säker när det gått ett år sedan senaste blödningen.

Hormoner, östrogen och klimakteriet

Hormoner, närmare bestämt östrogen, och klimakteriet är tätt förknippat. Det beror på att hormonbalansen i kroppen förändras i övergångsåldern. Hormonet östrogen har funktioner som påverkar hela kroppen, bland annat i organ som livmodern, skelettet och hjärnan.

När östrogennivåerna sjunker kan man få flera märkbara symtom som:

• Du kan plötsligt bli väldigt varm till följd av värmevallningar.
• Du kan få svårt att sova eller andra sömnproblem som att vakna ofta eller tidigt och ha svårt att somna om igen.
• Du kan få snabba humörsvängningar och känna dig lättirriterad eller ur balans.
• Du kan få psykiska besvär som depression eller nedstämdhet.
• Dina slemhinnor kan bli torra, klia och svida. Det märks framförallt i underlivet, men även slemhinnorna i ögonen, näsan och halsen kan bli torra.
• Du kan uppleva urinvägsbesvär som att känna dig kissnödig ofta eller att det svider när du kissar.
• Du kan märka av viktökning och långsammare ämnesomsättning. I övergångsåldern förändras fördelningen av fett och lagras mer på magen istället för på rumpa och lår.

Psst! Urinvägsbesvär eller torra och sköra slemhinnor kan också vara besvärande tecken på urinvägsinfektion. Läs mer om infektionen och vår växtbaserade behandling för återkommande urinvägsinfektioner på www.canephron.se.